K-Merkt konst och Utopia tillsammans med Rum för Ung kultur i Nordstan 21/10

Se fler bilder på K-Merkt konsts facebook sida!

Detta har hänt!

Nu är vi inne på andra halvlek av K-Merkt Konst och vill bara tacka er för att ni varit med och gjort året så himla grymt hittills.

Vad vi och framförallt ni gjort under året känns fantastiskt spännande och inspirerande.

Det har bl.a. skapats utomhuskonst på Orust tillsammans med coola krafter, Kulturplaneterna - konstaktiviteter under sommaren för barn och unga tillsammans med fyra konstnärer i Herrljunga, Götene, Borås och Tranemo, "What is your need?" ett verk som skall identifiera unga konstnärers behov i regionen och som turnerat runt, en resa till Antwerpen och Art connexion tillsammans med fyra unga konstutövare, en "på plats konstnär" under sommaren i Mariestad som varit en del arbetet med Stadslaboratoriet och samarbete med Utopia under dialogprocessen kring Rum för ung kultur i Göteborg.

Det har också initierats nya samarbeten och projekt som är på gång under hösten. Bl.a. en fotoutställning i Gullspång under v.46, en utställning av en konstnär i Uddevalla v.43, ett filmprojekt som är på gång med en filmskapare på Tjörn, en kille i Uddevalla som arbetar tillsammans med några andra på en grafittiutställning i Göteborg samt ett samarbete med Plakatprojektet - en nystartad konstnärsgrupp i Göteborg. Det har också skapats möjligheter att gå kurser, möta andra och skapa tillsammans och mycket mycket mer...

K-Merkt konst har alltså varit och blivit det ni gjort och använt det till vilket varit helt fantastiskt!

Projektet pågår till och med sista Januari 2012 och KulturUngdom kommer givetvis även efter detta att på olika sätt kunna finnas till för att stötta unga konstutövare även fortsättningsvis.

Om ni inte blivit medlemmar redan så se till att bli det! Enkelt och gratis så klart här på www.kulturungdom.se. Massa bra tips, info och kontakter!

Vår hemsida är också ett bra sätt att exponera det som görs så har ni tips på saker som händer som ni är involverade i och ni tycker att vi borde synliggöra så maila till mig på rakel@kulturungdom.se

Detta gäller även K-Merkt Konsts facebook sida så klart!

Några länkar till vissa av de projekt och personer som K-Merkt Konst samarbetat med hittills:

http://www.stadslaboratoriet.se/

http://hullig.blogg.se

http://ttela.se/nojekultur/1.1322374-ung-konstnar-pa-pumphuset

http://www.uddebo.se/

http://www.nathaliewinberg.com/

http://www.villanella.be/

http://www.terraetmare.se/tabid/825/Default.aspx

http://blog.poerty.org/ (plakatprojektets, men inte klar ännu)

Lindberg.J Photography på facebook

K-Merkt konst på facebook

Cityartlab Mariestad på facebook

UTRUM på facebook

The secret fashion council på facebook

Skicka gärna fler tips på länkar så lägger jag till dem här på hemsidan!

Har ni fler idéer på hur vi och ni kan samarbeta i fortsättningen så hör gärna av er.

Och STORT tack igen so far!!!

Rakel

Kolla in kortfilm från Platsens Utrymme den 19/2 2011 av Tine Alavi

http://www.youtube.com/watch?v=H1aEqyp7w10

Text av Hanna Wikman från Platsens Utrymme på lagerhuset den 19/2 2011

Hanna Wikman

Platsens utrymme och outrymme

Det verkar inte höras om jag inte säger det rakt ut. Det finns ett problem i den artikel jag skrev. Det finns ett

problem i den konstfestival jag var på.

De har ansträngt sig härborta, för att ge folk plats idag. Men folk törs inte komma som inte har rätt

kodkombination, som har de andra kulturella koderna. Eller har aldrig vetat om att de kunde ha kommit.

Kände fel folk på Facebook. Kollade efter fel flyers eller inga alls.

– Jo, de var där, kan någon säga.

– Nej, det var inte så, gnisslar det mellan mina tänder.

Men här är ju barn idag, här är folk från olika delar av världen och olika delar av stan och olika delar av Sverige.

Här är ju några gamla. Och säkert är här andra klasstillhörigheter än medelklass. Här finns exempel på en hel

del olika sorters konst.

Men det osar om det. Osar en känsla. Ett faktum.

Men de säger ju efter festivalen, de säger ju att de är nöjda - också de som är kritiska till att gjuta i cement

detta med vilken konst och vilka konstnärer som får ta plats. De säger att de fick tankar med sig, de säger de

kom på andra tankar, att det som var problemen, att det ventilerades, att frågorna kom på tal.

Varför vet jag då att min kompis har rätt när hon säger att hon tror inte att hon gillar den här festivalen riktigt,

när hon läst min första text om Platsens utrymme. Att det är problemet med den första texten jag skriver. Jag

är inbjuden att dokumentera och hon fick läsa mitt första utkast.

Hon tycker att den är medelklassig. Hon ser inte att jag skildrar ett pågående samtal, ett sammelsurium av

röster, konst och människor som kan leda till just en förändring av vem som får ta plats och hur. Ser inte det,

för alla träden.

Hon säger:

– Men det är kanske för att jag inte är så intresserad av den sortens konst.

Men här är ju flera sorters konst. Och du sysslar ju med konst själv. Så varför skulle festivalen vara tråkig, eller

inte i din smak?

De står i vägen. En skog av koder. Språk, uttryck, hålrum som hade kunnat innehålla exempelvis Ester 45,

konstnär från Svarvarböle, Fatmah 23, skulptör ifrån Biskopsgården, Kenneth 93, fotograf från Angered. Tja,

eller framför allt deras konst. Och så på scenen, orden från dem. Hon ser inte att här sker ju förändring.

Kanske. Inte.

För vem tog plats? Vem fick ordet? Vem tar plats när en lämnar dörrarna vidöppna? De som törs. Och vem

törs? Majoritetskulturen. Det lärde vi oss på festivalen i och med Vanja Hermeles föredrag. Vanja, författare,

genusvetare och journalist presenterade de ursäkter som brukar dyka upp när en påpekar ojämlikheter på till

exempel en Opera eller annan kulturarbetsplats.

A. Det är okonstnärligt att räkna (hur många män respektive kvinnor som exempelvis ställer ut i den

konsthallen, som regisserar på den teatern)

B. Det är typ redan jämställt

C. Det är någon annans fel

D. Det är så bra det kan bli

E. Det är en slump att det blir såhär

F. Det är värre någon annanstans

Hon kom också med en lösningsvariant:

Räkna.

Gör maktanalys.

Sätta upp rimliga mål.

Ingen motsättning mellan kvalitet, bra konst och jämställdhet

Lyft på stenarna, leta, forska.

Och att det är viktigt att vara tydlig när en använder begrepp. Så som kvalitet. Vad är kvalitet?

Det diskuterades en stund efteråt. Folk gjorde sina röster hörda och det uppstod spänningar och samtal. Det

var bra.

Det händer bra konst under festivalen. Foto, installationer, två fantastiska performance. Det händer samtal

som ska inspirera och vissa inspirerar mig, andra inspirerar andra. Det händer processer och filmskapande.

Men jag tänkte när jag erbjöds och tog på mig, jobbet att textdokumentera det här att - hjälp! Det kanske är

en sådan här konsttillställning som vill problematisera vem som får ta plats, men inte tar tag i problemet. Det

var namnet Platsens utrymme och pastellfärgerna i geometriska former på flyern som gav mig de fördomarna.

En stämning. En stil.

Och så gick jag dit och deltog, och tyckte att det var det. Riktat till de som redan törs ta plats, med lite hjälp av

nätverk och systerskap eller liknande. Sedan såg jag att det hände bra grejer. Jag vet att vi lärde oss att det är

viktigt att inte bara etablerade konstnärer tar plats, jag vet att vi lärde oss om ojämlikhet mellan

könsidentiteter. Jag vet att vi fick höra om hur vi kan motverka en hel del skit i det som är kultur. (allt som

växer)

Men jag vet att vi accepterade några spelregler. Genom att så många som hördes visste hur en beter sig, var

lämpligt klädda och lämpligt uttalade. Det var mycket vita personer på scenen. Fast alla var det inte. Det var

medelklassens uttryckssätt, fast allt var det inte. Det var utbildade konstnärer, fast alla var det inte. Men

rummet var deras, vårat. Och jag borde inte köpa det. Jag borde kräva något mer. Av en konstfestival kring

konstens platser, utrymme och möjligheter.

Dem är oändliga! Kom igen! Ville jag hojta då.

Jag satt där ändå och gormade invärtes över vilka som inte var där. Och jag vet inte vilka de är, men jag har

träffat dem. Här och där. Det finns en sjuhelvetes massa sätt att göra konst på.

Det är fantastiska intentioner i den här festivalen. Det är underbart att göra den. Det ska en göra.

Men det är som en av arrangörerna och projektledarna Sara Habchi Vogler, från K-merkt konst, säger efteråt.

Att det har blivit bra samtal och att inspirationspraten som hölls från scenen om grafik, teaternätverk,

ojämlikhet i konstvärlden, konstnärliga sorger, mönsterdesign i rum - att de kom från olika håll, gav olika

tankar. Men hon sa också detta - att nu vill hon göra mer saker, fast hon egentligen slutar som projektledare

på K-merkt. För att hon ju faktiskt hade totalt inflytande över vilka som fick utrymme. Och då vill en göra mer

av det hela. Så tolkade jag henne.

När jag frågar vem hon hade velat se ta plats är det just den jag själv saknat, men som säkert var där, och som

jag kanske bara inte såg ordentligt. Den dominerade inte. Det gjorde något annat.

Vem skulle du velat se ta plats här?

– Någon som använder platsen på ett nytt sätt. Jag skulle nog gärna ha sett någon som inte finns i mitt nätverk

redan. Att det är väldigt viktigt att blanda in andra... Att inte utgå från sig själv. Att låta det ta tid. Att aldrig

smita ifrån de här tankarna. Jag skulle kanske vilja se folk som tar plats och inte gör det i det etablerade

utrymmena.

Någon som visar att "Vi måste inte stöpas för att bli godkända."

För det måste vi inte. Jo, vi måste det för att bli godkända av vissa salonger, utställningsrum, klubbar och

lokaler. Och vi måste det inte för att bli godkända i andra. Vi måste inte bli godkända. Jag tror att det i den här

lokalen fanns utrymme för icke-vita arbetarklasspersoner av helt andra könsidentiteter eller utan armar och

ben att få plats. Målare som målar hela rummet grönt och delar ut anemoner. Jag tror att arrangörerna kan så

mycket om människor att folk hade känt sig välkomna. Men jag tror att en som arrangör måste veta vad en

letar efter för att se till att det sker. Som en av de inbjudna konstnärerna sade. Veta vem en vill bjuda och veta

vem en inte vill bjuda, till exempel.

Skriva femtioen olika tilltal eller ragga konstnärer på platser där konstnärer är. Låta rummet förändras för att

förändra det.

Eller som Anna Carlsson, konstnär och konstlärare, sammanfattade dagen vid dess slut, med ett uppträdande.

En performance.

– This day will never come again.This day we all are here, and that means something for tomorrow. This is

wery timeless. Och som människor förundrats vid att göra. Här är jag. Idag har vi sett det hända på många sätt.

Nuet som blir ett då. Och så fortsätter människan och världen att utvecklas. A bit awkward, but I have a body

and I have hope. This hope that alltid driver på. Detta hopp som driver till förändring. So, what is a hopp? Vi

har pratat om ord idag. Mycket ord.

Hon skriver och förklarar, förtydligar, understryker. På ett blädderblock på scenen, iklädd en märklig huva och

knäskydd.

– Hopp = förhoppning. Utsikter – room with a wiev, förväntningar. Expectations. Triumphcards. Hoppsan.

Språng. Skutt. Lille Skutt. It´s something physical when you have a hope. But we have a lucka, avbrott, which

we can call performance. We have all catch a hope, a now, together.

I was a little bit awkward. Lite tafflig. I wasn´t perfect all the time. We are human beeings. Tafflig. Fumbling,

valen avig. You are not at home.

– Obehändig - you don´t fit in a pocket. Tölpig - tôpig.

And we have Vimsig. Youré sort of just running around. Blond. Löjlig, onaturlig, illa gjord, fumlig. Saker man är

som människa. Ord har alltid en dold agenda. It all starts with words in your head. Is this how we treat the

body? This word doesn´t feel nice to this body.

Jag tycker att dagen var fin. Och jag kände mig Tafflig. Fumbling, valen, avig. You are not at home. Jag ville

ställa frågor och gjorde det. Efter Vanja Hermeles föredrag. Då svettades jag och kände mig dum. Men jag

visste att jag måste. Och då är jag ändå en sådan som passerar. Jag har orden (är utbildad journalist,

exempelvis), jag har positionen, jag kan föra mig i möblerade rum. Jag gick runt och frågade folk under dagen

Vad gör du här? Är det viktigt att ta plats? Vem skulle du vilja var här?

Svaren handlade om önskan att låta oetablerade konstnärer ta plats, om att låta sådant som är ursinnigt, fult

ta plats, motverka att bara folk från konst-institutioner får vara med. Att bryta upp majoritetskultur.

We have all catch a hope, a now, together.

Oh, please nästa gång det blir ett Platsens utrymme - en konstfestival kring konstens platser, utrymmen och

möjligheter. Make me happy. Surprised. inspirated, överväldigad.

Det finns så mycket som kan och måste göras. För det är farligt att upprätthålla strukturer.

Vanja Hermele säger i föredraget att ojämlika strukturer inom exempelvis konsten kan leda till felaktiga

generaliseringar om mänskligt liv.

Allvarliga saker.

För att kunna ta plats behövs det stöd. Och för att arrangera något där "alla" kan göra det krävs det tid och

eftertanke. Och den andra arrangören och projektledaren Stina Nilsson från Ladyfest c/o säger det så bra. Jag

har inga tvivel om att Stina Nilsson och Sara Habchi Vogler har de bästa av tankar om vad de vill göra och hur.

Varför resultatet ändå blir exkluderande vet jag inte exakt, men försöker ringa in en smula i det här jag skriver.

Jag frågade Stina i början av dagen:

Vem skulle du vilja deltog här idag?

– Jag skulle vilja att publiken tar plats, men också att de interagerar och är konsten. Jag vill att det ska kännas

som en öppen utställning och inte så att en inte får röra något.

Vad ser du för problem med olika rum annars?

– Det är värt att problematisera kvalitetsbegreppen. Det att några bestämmer vad som får ta plats. Att

konsthallars ledning bestämmer vad som är konst. Att det i de offentliga rummen måste vara anständigt, det

som är konst. Det hänger ihop med det här att Vems är staden? Vem bestämmer? Ska kulturchefen bestämma

vad som är konst?

Vad tänker du är ett demokratiskt rum?

– Det här med att det ska vara lika villkor. Jag vill ha ordet solidaritet med i sammanhanget. Ingen ska ta plats

på någon annans bekostnad.

Så. Tack och lov finns det lösningar på de här problemen. Jag längtar efter att se dem hända. De gör det hela

tiden

Vi vill ha dina tankar, tips och idéer!

K - Merkt konst påbörjar nu sin tredje och sista projektperiod i sin nuvarande form. Projektet har bl.a. varit en vandringsutställning som skapat förutsättningar för unga konstnärer att ta sig in på etablerade konstarenor samt en seminarieserie som gett fördjupad kunskap.

Det har också varit en plattform för möten och kunskapsutbyte där deltagarna på olika sätt har bidragit och berikat Västra götalands konstrum. Detta vill vi fortsätta att verka för men under 2011 tar vi även ett nytt avstamp och testar andra vägar. Det är nu dags för projektet att ta sig an nya platser, former och frågor. 

K- merkt kommer under det kommande året försöka vara "där det händer" och skapa samarbeten med andra projekt, processer och personer som är på gång och som verkar i Västra götaland av och med unga konstnärer. 

Vi vill möta de behov som finns på platsen, fånga upp idéer, skapa möten, dialog och vara undersökande i vår karaktär.

Vi vill också utforska det offentliga rummet och alternativa konstarenor samt föra samtal kring dessa. 

Konst och mänskliga rättigheter är också ett spår vi vill ta upp och föra dialog kring.

Har du tips på projekt, personer, bra eller snygga verk eller platser du tycker tycker att K - Merkt konst skall kolla upp eller besöka, skriv gärna, maila, ring eller lägg upp på facebook sidan (K-Merkt KONST)

Kontaktuppgifter finns längst ner på sidan.

Konstfestival! Lördag!

Konstfestival! Lördag!

Vad: Platsens utrymme - konstfestival

När: Lördag 19 februari 14-19

Var: I och runtikring Lagerhuset, Heurlins plats, Göteborg

Och mer: Jo, projektet K-merkt KONST har under en tid smitt de finaste planerna tillsammans med Ladyfest C/O. Nu är det dags att skörda frukterna! På lördag bjuder vi in till en konstfestival med konstens platser, utrymmen och möjligheter i fokus.

Dagen ger bland annat:
>>> Konstnärlig frihet, kvalitet - eller bara slump. Varför ser konsten ut som den gör?
Vanja Hermele är genusvetare och journalist som undersökt kulturen ur genusperspektiv i ett antal rapporter. I sin föreläsning - baserad på undersökningarna om filmkonst, scenkonst och bildkonst - tar hon upp och analyserar några av de argument och tankefigurer som hindrar konsten från att bli så där fri och nytänkande som den gärna ger sken av att vara. Vanja Hermele är också gästande chefredaktör på den feministiska kulturtidskriften Bang.

>>> Workshops, installationer och samtal med aktörer & konstnärer

Lagerhuset och området runtikring kommer att fyllas, med saker vi i förväg vet och saker som bara sker just där och då – spännande är ordet.

De som vi speciellt har bjudit in och som kommer att delta med performances, bildkonst, installationer, innovativ dokumentation och överraskningar är:

Anna Carlsson - konstnär och konstlärare som arbetar mellan fantasi och verklighet och undersöker underhållningen i konsten genom performance, bilder, obejkt.

Grafikföreningen Tryck - en förening och ett nätverk för unga oetablerade grafiker ett sammanhang för grafiker som är mellan utbildning och profession ordnar vi utställningar, workshops, studiebesök.

Hanna Wikman - aktivist och författare som 2010 debuterade med romanen Lift. Hanna har också varit med och startat upp Vulgo – Göteborgs nyaste och enda queerfeministiska bokkafé.

Ingrid Persson och Eva Holfve - textildesigners som studerat på Textilhögskolan i Borås och just nu driver Mönsterverket – inovativ textildesigen - tillsammans.

Jarko - göteborgsbaserat zine som ger ut verk i små upplagor – ofta handgjorda, ibland professionellt tryckta. Fokus ligger på unga nutida konstnärer som arbetar med bild som kommunikationsmedel.

Sannah Kvist - frilansande fotograf, konstnär och bildredigerare som studerar i Göteborg och just nu intresserar sig för ungdom, symmetri, död, strategispel och facebook.

Sara Östebro – studerar på Göteborgs Konstskola och är medlem i scenkonstnätverket Teater Nu. Saras utgår från teaterformen men experimenterar fritt med olika berättartekniker, ofta en blandning av scenkonst, performance och installationer.

Staffan Hjalmarsson – konstnär och som undersöker konstens och kulturens plats och möjligheter för att skapa metoder för deltagande och kunskapsproduktion.

Textival - litterär aktör som verkar för litteratur utan mataffärsdistribution och är ett forum för litterära experiment där den litterära konsten och kulturen står i fokus.

Tine Alavi - filmare och debattör som bland mycket annat jobbar aktivt med antirasism och är aktiv inom Interfem.

Utrum - performance- och konstkollektiv bestående av Sofia Karlsson, Johan Hultgren, Felicia Bodin och Josefina Tänge

>>> Dessutom inbjudna gäster, utställande konstnärer, interaktiva verk, vegansk plockmat (först till kvarn...) och en hel massa inspiration och storartad konst. Kom som besökare, kom som konstnär, kom och skapa rummet med oss.

Det här kommer att bli hur fint som helst, varmt välkomna!